Den 29:e november träffades skolbibliotekarierna och skolledarna på Växjös grundskolor för att diskutera skolbibliotek. För att ge ett utgångsläge för dessa diskussioner presenterade skolbibliotekssamordarna en sammanställning av den enkätundersökning som gjordes under början av höstterminen.
Puzzle 3 - Willi Heidelbach (CC BY)
http://www.flickr.com/photos/wilhei/109403331
Diskussionerna skedde i grupper, främst indelade efter närhetsområde och utgick från tre områden.

Område 1: Hur kan skolbiblioteket i större utsträckning bidra till högre måluppfyllelse?

Precis som framkommit i enkäten tryckte många grupper på vikten av samarbete och samverkan. Detta konkretiseras mer i område 2 nedan, men många diskuterade möjligheter med ämnesövergripande arbetssätt där skolbibliotekarien är med i planeringsfasen.

En av grupperna var också inne på skolbibliotekens handlingsplaner och vikten av att dessa planer är kopplade till skolans styrdokument. Man talade också om behovet av att medvetandegöra för eleverna att flera professioner bidrar till deras lärande med olika sorters kompetens.

En av grupperna diskuterade fortbildning för pedagoger i skolbibliotekariens regi, exempelvis genom litteraturförmedling eller läsecirklar. Utvecklande av arbetet med lässtrategier togs upp, till exempel utifrån Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund

Område 2a: Hur kan vi utveckla samarbetet skolbibliotekarier emellan?

Vikten av att träffas i flera olika sammanhang togs upp. Utöver de månatliga fredagsmötena finns tankar om mer regelbundna samarbetsdagar för skolbibliotekarierna i samband med lov eller studiedagar. Här kan tilläggas att skolbibliotekarierna redan ordnat en sådan samarbetsdag under höstlovet och att målsättningen är att ordna ännu fler. 

Något som tas upp är också ett tätare samarbete mellan skolbibliotekarier inom närhetsområdena. Möjligheter finns här att utveckla gemensamma arbetssätt mellan skolorna som med skolledares stöd kan leda till ökade utbyten mellan såväl pedagoger som elever på skolor inom respektive område.

Område 2b: Hur kan vi utveckla samarbetet mellan skolbibliotekarier och pedagoger?

Vikten av tid för gemensam planering och tid att formulera strategier trycktes på i många grupper. Dessutom lyftes tanken att utöver planering även ha ett tätare samarbete mellan skolbibliotekarie och pedagog vid genomförande och utvärdering.

En grupp diskuterade också enkätens indikation att vi inte alltid talar samma språk. Det skulle här kunna finnas vinster i samtal om vad vi egentligen menar med ord som källkritik, informationssökning och informationskompetens och hur vi skapar en samsyn kring vad begreppen betyder.

Man vill också involvera skolbibliotekarien i mer övergripande aktiviteter såsom Skapande skola eller IT-pedagogiken. Dessutom diskuterades ett djupare samarbete med speciallärare och specialpedagoger, exempelvis genom litteraturförmedling och läsgrupper mer specifikt till elever i behov av särskilt stöd. Motsvarande för internationell klass lyftes också.

En av grupperna diskuterade dessutom möjligheter för bibliotekarien att vid behov delta i teammöten som en del i arbetet med 1-16-årsperspektiv.

Område 3: Fortbildning

I en grupp tog man upp styrkan med gemensam fortbildning där både bibliotekarier och pedagoger medverkar och vikten av att ha delat intryck, perspektiv och upplevelser. Man vill också maximera möjligheterna till kollegialt lärande skolbiblitoekarier emellan.

Utvecklingsområden som uttrycktes i en av grupperna var fortbildning inom teknik och alternativa lärverktyg vilket också är de utvecklingsområden som framkom i enkätundersökning.

Man tog också upp att högstadiebibliotekarierna kan vinna på att jobba mer tillsammans och att man då behöver tid för att träffas mer specifikt i denna konstellation. Mer allmänt diskuterades också potentialen i att använda olika bibliotekariers specialistkompetenser och kunna erbjuda mer gränsöverskridande fortbildning där personalen på en skola kan få fortbildning av andra än den egna skolans bibliotekarier. Konkreta områden som togs upp var till exempel hur man kan arbeta läsfrämjande eller strategier för arbete med elever med annat modersmål än svenska.

Sammanfattningsvis

Samarbete. Det verkar vara nyckeln i allt vi gör. Så hur gör vi för att samarbeta tätare? Flera förslag finns ovan, men stort ansvar ligger på den enskilda skolbibliotekarien att söka upp och skapa samarbeten. Lika stort ansvar hittar vi dock hos skolledaren i att uppmuntra och främja sökandet efter dessa samarbeten, samt att stötta i att de faktiskt kommer till stånd och att ha höga förväntningar på den pedagogiska personalen att skolbibliotekarien är någon man förväntas samarbeta med.