21 februari, 2014

Digital Flow av Enkhtuvshin (CC BY)
Under februarimötet för skolbibliotekarierna i Växjö fick Skol- och barnomsorgsförvaltningens IT-ledare Joey Hofwander äran att föreläsa för oss om digitala resurser. Fokus var på digitala bestånd, det vill säga hur vi kan skapa bibliotekshyllor på nätet som är sökbara, möjliga att dela med sig av och, framför allt, lättanvända.


Omvärdsbevakning

För att kunna bygga digitala bestånd måste vi kunna hitta resurser att fylla det med. Den digitala motsvarigheten till att läsa bokkataloger eller spana i bokhandlar. Vad gäller fysiska media är vi redan idag digitala i vår omvärldsbevakning genom till exempel BTJ, Adlibris eller Bokus.

Utöver att hålla koll på Skolverket eller följa nyhetsbrev tryckte Joey mycket på möjligheten med sociala medier. Att följa nyckelpersoner och taggar på Twitter eller gå med i rätt grupper på Facebook är effektiva sätt.

Intressanta taggar på Twitter att börja med kan vara #Skolbibliotek, #Skolbib eller #Sakerbibliotekariergör. Tips på Facebookgrupper kan vara "Forum för barn- och ungdomsbibliotekarier", "Geniala skolbibliotekariers samlade idéer" och "iPad i skola och förskola".

Tilläggas bör att det även finns maillistor som skolbiblistan där mycket inspirerande finns att hämta, men flera av oss upplever maillistan som svår att överskåda och lite begränsad att söka i.

Urval

Här handlar det om att på smidiga sätt lyfta fram och strukturera de intressanta resurser man hittar under sin omvärldsbevakning på ett sätt som gör dem lätta att få fram igen när det behövs. Många använder webbläsarens bokmärkesfunktion, vilket snabbt blir svåröverskådat och med väldigt begränsad sökbarhet.

Joey presenterade flera alternativ såsom Scoop.it, Pinterest och Listly men det många fastnade för och som flera redan använde var Delicious. Med ett konto på Delicious går det att lägga till en knapp i sin webbläsare. När en intressant resurs sedan dyker upp är det bara att klicka på knappen för att lägga till resursen i samlingen. Man har då också möjlighet att lägga in metadata i form av taggar och beskrivning, ungefär som i bibliotekssystemet.

Joey menade att vi i allt större utsträckning får vänja oss vid tanken att använda flera webbläsare - Internet Explorer som behövs för vissa av kommunens system men även till exempel Mozilla Firefox eller Google Chrome eftersom många av de digitala tjänsterna han visade fungerar bättre där.

Publicering

Genom att spara resurserna i till exempel Delicious så är vårt bestånd redan offentligt och sökbart och går att dela med andra bibliotekarier, lärare eller elever. Ibland kan det dock vara av intresse att öka tillgängligheten och göra det enklare för till exempel eleverna att kunna hitta. I det fysiska beståndet kanske vi skyltar med böcker som är bra för elevens tema eller ordnar en boklåda som läraren under temat kan ha i sitt klassrum, men hur gör vi med digitala resurser?

Ett enkelt sätt är att använda skolans hemsida för till exempel länklistor. Vill man ha ytterligare frihet i utformningen går det att sammanställa resurser genom en blogg eller genom en wiki. Använder eleverna e-post i stor utsträckning går det också att skicka ut listor därigenom.

Joey avslutade med att informera om hur vi bör förhålla oss till Personuppgiftslagen - PUL när det kommer till att publicera namn och/eller bild på elever. Växjö kommun har här en checklista som går att hitta genom intranätet Insidan.

Omsättning i praktiken

I anslutning till föreläsningen anordnade vi en dag för samarbete som vi bestämde för att viga åt alla laborera och testa all inspiration vi fått under föreläsningen. Rapport från denna dag kommer att avläggas på denna blogg inom kort.

Posted on fredag, februari 21, 2014 by Eric Haraldsson

1 comment

20 februari, 2014

Textured Rainbokeh av JD Hancock (CC:BY)
Under februarimötet för skolbibliotekarierna var det Guns och Ljungfälleskolans tur att hålla i erfarenhetsutbytet. Gun berättade om särskoleverksamheten och hur skolbibliotekarien och skolbiblioteket kan anpassa verksamheten mot elevernas behov.

På Ljungfälleskolan finns två enheter, Petö och Språkenheten. Petö arbetar med konduktiv pedagogik med fokus på till exempel fysisk repetition och musik, medan språkenheten arbetar språkutvecklande med elever vars språk ser annorlunda ut mot vad de flesta av oss är vana vid.

Vi fick veta att en del av biblioteksverksamheten är att vänja eleverna vid att träffa andra vuxna än de är vana vid och att vistas i nya miljöer. Det kan ta lång tid innan eleverna känner sig bekväma och Gun berättade att det tagit en elev 2,5 år innan hen vågade in i biblioteket men att hen nu efter 5,5 år går dit själv utan problem.

Med de som klarar det fungerar det utmärkt med till exempel boksamtal ungefär som med andra elever, men med stor medvetenhet om individuella förutsättningar. Gun arbetar med strukturerade textsamtal som kan gå ut på att hitta svar i texten där ett är lite lättare att hitta, ett lite svårare och där ett kräver att eleven läser mellan raderna. Man har också högläsning med stopp ofta och frågan "Vad kommer att hända nu?" Det tar tid för många elever att komma längre än "Vet inte", men plötsligt lossnar det! Man jobbar även med informationssökning och att skriva ihop texter.

Vi var flera som såg likheter med och fick uppslag för arbetet med språksvaga elever, till exempel internationell klass och om det var något Gun lyckades förmedla extra bra så var det glädjen över att se utvecklingen hos eleverna.

Posted on torsdag, februari 20, 2014 by Eric Haraldsson

No comments